Det icke förhandlingsbara
Under ett par decennier har röster höjts för att tillåta dödshjälp i Sverige. Frågan är ett hett debattämne bland sjukvårdsfolk, teologer, filosofer och parlamentariker. Författarna i föreliggande bok argumenterar mot legalisering av dödshjälp. De anser att talet om dödshjälp leder ut på ett ”sluttande plan”. Exempelvis i Nederländerna, där dödshjälp är legaliserat, verkar nu opinionsgrupper för att även friska människor örver 70 år skall kunna få medicinsk hjälp att dö. Samtidigt ökar antalet läkare i Nederländerna som vägrar medverka till dödshjälp.
Författarna är: Barbro Carlsson, Bengt Lindqvist, Erwin bischofberger, Glenn Haegerstam, Mikaela Luthman, Wilhelm Ekensteen och Sture Gustafson.
I boken finns även intervjuer med: Axel Carlberg, Carl-Henning Wijkmark, Hazim Gurda, Birgitta Andersson och Cecilia Wigström.

Franciskus av Assisi
Franciskus föddes vintern 1181-1182 i Assisi. Han var son till en textilhandlare och välbärgad. Efter en glad ungdom, en fängelsevistelse i Perugia och en sjukdomsperiod hamnade han i en livskris. Allt som förr hade känts värdefullt – ära, berömmelse, rikedom, makt och njutning – hade förlorat sin attraktion. Franciskus bröt upp, klädde sig som eremit och började vårda spetälska.
Franciskus som person lockar många moderna människor, därför att han genom sitt radikala sätt att leva klargör Jesu budskap i Nya testamentet.
De skrifter som finns bevarade av Franciskus är för det mesta skrivna utifrån aktuella behov och har därför olika karaktär, men alla vill föra adressaterna närmare Gud.
Här finns regler och anvisningar – ordensregel, testamenten, visdomstexter. Vidare brev, böner och lovsånger, exempelvis den välkända Solsången.
Nu föreligger en ny svensk översättning av Franciskus olika skrifter av Henrik Roelvink OFM med utförliga kommentarer och förklaringar.
Henrik Roelvink är franciskan och katolsk präst, verksam i Vadstena.

Sanningens strålglans
I Matteusevangeliet kan vi läsa om en ung man som frågade Jesus: ”Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?” Frågan sätter fingret på den springande punkten i sökandet efter livets mening. Den unge mannen kände på sig att det fanns ett samband mellan det moraliskt goda och uppfyllandet av sitt eget öde.
Människan är skapad till Guds avbild. Gud är godhetens fullhet och genom att utföra moraliskt goda handlingar stärker och utvecklar människan sin likhet med Gud. Både i det gamla och det nya Testamentet framkommer också, med all tydlighet, att kärlek till Gud inte är möjlig utan kärlek till nästan.
Kyrkan poängterar att Jesus Kristus är det sanna ljuset. Det är till honom vi måste vända oss för att få svar på frågor om vad som är gott och om vad som är ont. Påven Johannes Paulus II utlägger detta i sin encyklika Veritatis Splendor med orden: ”Vi måste först av allt visa på den inbjudande strålglansen från den sanning som är Jesus Kristus själv. I Honom, som är Sanningen (jfr Joh 14:6), kan människan, genom sina goda handlingar, komma till full förståelse av sin kallelse till frihet i lydnad för den gudomliga lagen som sammanfattas i buden om kärleken till Gud och medmänniskan och leva fullkomligt.”

Kristi Kärlek till migranterna
Dagens migrationer är de största någonsin i världshistorien. Under det senaste årtiondet har fenomenet som berör över tvåhundra miljoner människor blivit en strukturell verklighet i vårt nutida samhälle.
Dokumentet – Erga migrantes caritas Christi, Kristi kärlek till migranterna – från Påvliga rådet för själavård bland migranter och nomader är tänkt att vara den katolska kyrkans svar på migranternas nya pastorala behov och ett sätt att vägleda dem.

Erik den helige
En majdag år 1160 dödades Sveriges kung Erik i en våldsam strid utanför Heliga trefaldighets kyrka i Uppsala. Han blev snart ansedd som helgon och sedermera som Sveriges nationalhelgon. Under framförallt 1300- och 1400-talet blomstrade Erikskulten i Sverige. Detta visar inte minst den rikhaltiga förekomsten av altarskåp, kalkmålningar och skulpturer i svenska kyrkor, där Erik den helige är avbildad. Idag återfinns exempelvis kung Erik i Stockholms stadsvapen.
En del historiker vill förpassa Erikslegenden till ”historiens skräpkammare” och inom forskningen har det sagts att legenden är en schablonmässig kompilation tillkommen i tendentiöst syfte. Bakom den fanns endast maktpolitiska skäl. Den var ett listigt påfund av Uppsalaklerkerna. Men med ett sådant synsätt så förringas och förlöjligas den medeltida människans fromhet och tro. Det fanns i det medeltida tänkandet en hängivenhet för andliga mål, något som kan vara svårt att förstå i vår moderna och rationella tid…